Browsing Category

Fotografering

Fotografering, Monthly Makers

Monthly Makers Foto: Digitalt kollage och dubbelexponeringar

Den här månadens Monthly Makers tema är FOTO och det är Johanna som är värd!

Oj, vad jag haft det kämpigt den här månaden. Inte för att jag inte haft idéer egentligen, utan för att jag inte har haft någon tid typ utan gjort saker varje ledig sekund. Jag hade länge en idé om att jag ville måla på foton, men min skrivare är nerpackad i mina föräldrars garage så jag behövde åka dit för att kunna fixa det. Men så gick helgerna och det hanns aldrig med. I sista stund kom jag på att det kanske går att göra det digitalt med bilder jag redan har, och det gick alldeles utmärkt! Det här försöket var egentligen bara ett utkast, jag vill gärna utforska det här uttrycket mer. Men som ett första försök gillar jag det! Det jag gjorde var helt enkelt att i Photoshop klippa ut bitar ur en akvarellmålning jag hade inscannad sedan tidigare och flytta runt dem på det här foto från Askö tills de bildade en form jag gillade. Ganska effektfullt ändå! Jag blev dessutom jättesugen på att utforska den här tekniken mer!

Innan jag kom på att det gick att göra digitalt tänkte jag i panik att jag kunde göra dubbelexponeringar istället. Och då blev denna bild till, av två foton från Tropiska Växthuset i Botaniska trädgården. Gillar den med, men tyckte den första tekniken var roligare!

Till slut blev jag också inspirerad av mig själv och mitt bidrag till tema SAGA. Den här dimmiga bilden knäppte jag igår morse när det var första riktiga frostmorgonen. Den var i och för sig fin i sig, men var lite sugen på att få till samma feeling som på de gamla bilderna så jag slängde in ett rådjur med. Det är lite samma tema på den här bilden med. För någon vecka sen kom massa maskiner och högg ned alla träden längs den här promenadsträckan. Det var en tjock skog innan och nu är det bara några få träd närmast vägen som står kvar. De förra bilderna var tagna efter den stora skogsbranden i Sala (skogsbränder som i och för sig är en naturlig störning i skogen) och i den här bilden är det mänsklig påverkan som tagit ner skogen.

 

Monthly Makers är en utmaning för dig som vill komma igång med eller utveckla din kreativitet. Under 2017 lanserar vi tolv gemensamma månadsteman för dig att inspireras av, utmanas och skapa utifrån. I oktobber är temat foto och Johanna är värd. Kommentera hennes inlägg med en länk till ditt bidrag senast den 28 oktober för att vara med. Mer inspiration hittar du på temats Pinterestboard!

Vi som driver Monthly Makers 2017 är AliciaBeatriceElsaEmiliaFredrikaJessicaJohannaJuliaMikaelaRuthStina och Wilda. Inspireras, skapa och utvecklas med oss hela året!

Fotografering, Växter & odling

Tropiska växthuset

Nä, hörrni. En sån här grå, trist novemberdag med slask ute tycker jag det är läge att kolla på lite bilder från sensommaren när jag var och besökte det tropiska växthuset i Botaniska Trädgården här i Uppsala. Jag behöver i alla fall påminnas om att det finns sådana här dagar, även om allt känns grått just nu.
Det var en av de där varma sensommarkvällarna och solen hade precis börjat att gå ner! Jag tyckte den här hortensiabusken var magisk! En sådan ska jag ha den vackra dag jag har en egen trädgård, just nu har jag bara en kruka hortensia på balkongen.
Bland det första vi såg när vi kom in i växthuset var palettblad! Mitt monster hemma har tagit över sovrumsfönstret helt snart, jag undrar om inte det här är samma sort? Min är dock verkligen inte såhär mörk just nu, utan mer och mer grön blir den ju mindre ljus det är. Men om lite mer än en månad så är det årets mörkaste dag och sen blir det ljusare igen, hurra!
Här är något slags ormbunksträd! Det ser lite ut att vara från dinosauriernas tid tänker jag, när det fanns gigantiska ormbunkar. Fint!
Det här som ser ut som små droppar på bladet är faktiskt små små blommor?!
Det var helt magiskt ljust inne i det här rummet med näckrosorna!
Det här är en sorts kannranka, som är en köttätande växt. Den lurar in flugor andra insekter in i kannan med hjälp av nektar. När insekten väl kommit in halkar den omkring på väggarna i en vätska som innehåller ett enzym som saktar dödar den. Det finns så många häftiga anpassningar hos växter alltså! Kan verkligen rekommendera att kolla på The secret life of plants med David Attenborough om man vill veta mer!
Men det vi egentligen kommit för att titta på var Victoria näckrosen som skulle blomma! Den blommar typ en gång om året och bara på kvällen, och då har Botaniska trädgården extra kvällsöppet. Men när vi var där var det fortfarande bara en knopp så vi missade det ändå! Bättre lycka nästa år!
Kolla det här monsterabladet då!!! Svårt att se hur stort det är, men minst dubbla mot min planta hemma. Och så många fina håligheter! Det var en vägg som var täckt med den och jag ville ta med den (och så många andra växter…) hem!
Jag tycker det är så jäkla fint med epifyter, dvs växter som växer på andra växter, som på de här bilderna där stammarna är täckta med slingrande växter! Vill ha ett sådant träd hemma!
VARNING för bild på groda här under!
Det finns några små grodor som hoppar omkring fritt inne i växthusen! Jag har dock aldrig lyckats se någon av dem förrän nu!
Det lilla kaktusrummet borde vara mitt favoritrum då jag är lite kaktustokig, men det större regnskogsrummet eller vad man ska kalla det är banne mig ännu finare. Men med det sagt så gillar jag kaktusrummet med såklart!
Jag är väldigt sugen på sådana här levande stenar, tycker de är så gulliga! Men lite svåra att få tag på tror jag?
Jag vet inte vad det här är, men jag tycker den är fantastisk. Kan det vara en typ av rosenskärm? Jag måste nog skaffa mig en sådan med. Dock i mindre format än den här, för den här blomman var lika stort som ett människohuvud!
Som sagt, magiskt ljus! Jag blev i alla fall lite uppiggad i gråvember av de här bilderna, hoppas ni blev det med!
Apropå att bli uppiggad, Wilda har släppt novembertemat för Monthly Makers! Dessutom söker vi nya värdar inför 2017, sök sök sök!
DIY & Skapande, Fotografering, Monthly Makers

MONTHLY MAKERS SAGA

 

Den här månadens Monthly Makers tema är SAGA och det är Jessica som är värd! Det är också hon som har inspirerat mitt bidrag! Om ni inte redan har kollat in hennes konst och fotomanipulationer så är det hög tid för hon är grym på det! I alla fall, så fick jag lite Photoshoptips av henne och så testade jag på något nytt och har lekt med dubbelexponeringar.

 

Wilda var nyligen och besökte Hälleskogsbrännan, ni vet där den stora skogsbranden var sommaren 2014? I alla fall så postade hon ett par bilder därifrån på sin instagram, vilket fick mig att leta fram mina egna foton därifrån. Jag besökte området hösten efter att det brunnit med naturvårdsklassen (inlägg om det besöket finns här) och det var precis de bilderna jag vill använda. Och vilken skillnad det var mellan mina bilder då och Wildas nu!

 

 

Jag kombinerade de bilderna med olika djurfotografier jag tagit och med rök (som egentligen är moln) för att få lite brandkänsla. Det jag tycker är sagolikt och hur jag kopplar det till temat är naturens återhämtning efter en katastrof. Den fantastiska skillnaden mellan mina och Wildas bilder. Och så tycker jag det är lite sagofeeling över fotografierna. Äsch, jag låter bilderna tala för sig själva istället. Alla foton i den här serien ”After the fire” och några till finns att köpa min Society6-shop!

 

 

Monthly Makers är en utmaning för dig som vill komma igång med eller utveckla din kreativitet. Under 2016 lanserar vi tolv gemensamma månadsteman för dig att inspireras av, utmanas och skapa utifrån. I juli är temat saga och Jessica är värd. Kommentera detta inlägg hos Jessica med en länk till ditt bidrag för att vara med. Deadline är den 28 juli!

 

Vi som driver Monthly Makers är AliciaAnna MaríaAnnicaBeataBeatriceElsaJessica, jag, RuthSandraStina och Wilda. Den här månaden är Jessica värd och temat är Saga! Deadline är 28:e som vanligt!

 

Du hittar oss på facebookinstagrampinterest och på monthlymakers.com.
Fotografering

En utflykt till Övre Föret

Jag skrev i förra veckans inlägg om stjärnögonblick att jag äntligen fått se en kungsfiskare, och nu tänkte jag att vi skulle kika på några fler bilder från den utflykten. Det var starten på långledigheten och värmen hade precis kommit på allvar. Det kryllade av promenad- och cykelsugna människor längs med Fyrisån och vitsipporna blommade för fullt.
Jag och mamma hade med oss lilla Hugo som jag hundvaktade och så gick vi och pratade om hur gärna vi skulle vilja se kungsfiskaren. Jag berättade att några av mina gamla klasskompisar hade sett en här vid ån. Mamma pekar på andra sidan och säger att den där sluttningen ser ju ut att vara en perfekt boplats för den. Vi passerar en man som sitter vid åkanten som överhör vår konversation och han säger och pekar: Kungsfiskare? Ja men det sitter en där!
VA!? Här har vi gått i godan ro och småpratat och inte ens kollat ordentligt efter fåglar. När han väl pekade ut den gick det ju inte att ta miste, den syntes tydligt på andra sidan ån med sin blåa och roströda dräkt. Det är en så jäkla fin fågel alltså. Men, jag inser att mitt objektiv på 250 mm inte riktigt räcker. Båda de här bilderna är beskurna liksom och den sista väldigt väldigt mycket. Skärpan sitter inte alls heller, men i det här fallet struntar jag i det och lägger upp den här bilden ändå! Kungsfiskare liksom! Tänk att vi förmodligen hade missat den om inte den där mannen hade hört vad vi pratade om! På vägen tillbaka fick vi dessutom se den en gång till, det kom en båt på sjön som skrämde upp fågeln så den flög en runda precis ovanför våra huvuden. Magiskt! Förstår verkligen varför den kallas för juvelen och den blåa blixten.
Vi såg även lite mindre häftiga men ändå gulliga bofinkar.
Vi hittade upp till fågeltornet som var vårt mål, men det syntes inte särskilt mycket spännande. Men å ena sidan var klockan runt lunch, vilket inte är en optimal tid för fågelskådning. Helst ska man ju vara ute vid gryningen… Men en storskarv som balanserade på en pinne och flaxade med vingarna som skarvar gör. Om ni ser en större mörk fågel vid vatten som beter sig på det här sättet är det med största sannolikhet en skarv! Jag bestämde mig för att experimentera lite med svartvita bilder också, men jag vet inte riktigt om just den här gör sig bättre utan färg?
Den här bilden på en tärna (kommer aldrig ihåg hur man skiljer på fisk- och silvertärnan…) blev dagens bästa bild och den tycker jag var riktigt fin i svartvitt!
Originalet såg ut såhär, och jag gillar den med men tycker den fick lite extra djup i svartvitt. Håller ni med eller föredrar ni färgvarianten?
Det kom en kajak paddlandes i hög fart som satte skarven i flykt och jag tyckte den här också passade som svartvit. Det var det som fastnade på bild, i övrigt såg vi några grågäss, ringduvor, kråkor och hörde gulsparv och lite kvittrig sång jag inte kunde identifiera.
Avslutar med det här fina trädet utanför Blomsterlandet som vi åkte till på vägen hem, de hade nämligen extrapris på citrusträd! Jag har även lite andra nya medlemmar i min växtfamilj som jag tänkte visa snart! Hehe, nu är det nog 45 inomhusväxter på våra 57 kvadratmeter… Men det tar vi en annan gång!
Allmänt, Fotografering

Första riktiga vårpromenaderna och huggormspremiär

Nu börjar det verkligen kännas som vår! Den senaste veckan har i och för sig varit väldigt grå och trist, men två fina dagar har vi haft strålande sol, och vad passar då bättre än att ta en promenad? Vi var dock inte de enda som tänkt den tanken förra lördags eftermiddagen utan det var fullt med människor på stigar och trottoarer.
Men jag hade nog det finaste sällskapet <3
Vi var ute på jakt efter att hitta huggormar då jag hade hört rykten om att de vaknat till liv igen efter vintern. Men på lördagen kom vi för sent, vi pratade med en dam vid huggormsbron som sa att de hade synts till men hade krypit in i sina gömmor igen. Istället blev det lite gulsparvsfoton! Men alltså fy fan vad svårt det var att få någon som helst skärpa på den här fågeln. Det här är mina två bästa bilder liksom och ingen av dem är skarp på rätt ställen. Autofokusen hängde inte med alls och det var skitsvårt att hinna få in fokusen manuellt innan fågeln hade skuttat vidare och man var tvungen att börja om. Frustrerande!
Men som rubriken hintar om så hade vi bättre lycka några dagar senare så om du inte vill se bilder på huggormar, scrolla inte ner!
.
.
.
.
.
.
På onsdagen sken solen igen och vi gav oss ut för ett nytt försök lite tidigare på dagen och det gav utdelning. Först såg jag ingenting när jag klev när i gräset bredvid stenbron de bor vid, men så rasslade det till i gräset ungefär en meter framför mig och så slingrade den här kompisen runt en stund. Det var lite samma problem här med fokusen när ormen rörde på sig. Den här individen la sig under massa gräs och grenar och var inte så fotovänlig efter den här bilden.
Men samtidigt som den slingrade sig ner i gräset igen så slingrade sig den här ormen upp och placerade sig vid en skreva i klipporna för att njuta av solen. Betydligt mer villig att bli fotograferad och eftersom den låg still så hade jag gott om tid att ställa in fokusen precis där jag ville ha den! Jag satt säkert i tjugo minuter och beundrade och fotograferade ormarna.
Så himla fina och coola djur! Innan jag faktiskt såg en huggorm för första gången så trodde jag att de var betydligt större, de blir vanligtvis runt 65 cm långa men de här två individerna var nog inte mer än 40 cm kanske. Honor brukar vara större än hanarna. Ett fun fact jag inte visste innan jag pluggade faunistik var att det oftast är värre att bli biten av unga ormar för att de inte riktigt lärt sig hur mycket gift de ska spruta ut och därför ger högre doser. Jag var nöjd med att stanna på 1.5-2 meters avstånd för säkerhets skull, även om huggormar normalt inte hugger om de inte känner sig väldigt hotade.
Fotografering

Så kom snön till slut

Igår när vi vaknade hade vintern kommit till Uppsala. Vi hade en liten släng snö i december som låg kvar på gräsmattan ett tag, men nu blev det vinter på riktigt! Så vi bestämde oss för att ta en promenad över Håga ån mot Kung Björns hög.
Sådana här soliga, lagom kalla dagar är vintern rätt fin ändå. Efter Kung Björns hög svängde vi av mot skogen i hopp om att se lappugglan och slagugglan som hängt där i över en månad, men vi tog fel stig och hamnade inte i rätt glänta där ugglorna synts till. Vi får göra ett nytt försök en annan dag!
Solen började gå ner och vi ville inte vara i skogen på stigar vi inte kände till när det blev mörkt så vi vände tillbaka precis lagom för att se den rosa solnedgången. När solen gick ner droppade även temperaturen och en lätt dimma började dra in över ängarna, och då dök de här hästarna upp på andra sidan stigen. Hästar och dimma alltså, finaste kombinationen.
Så fin vinterdag! Två timmar senare var jag lite trött i fötterna av den ojämna terrängen men glad och nöjd i själen. Det är lika fint väder idag så det kanske blir en promenad idag med, men på rätt ugglestig!
Fotografering

Bland planktonprovtagningar och havsörnar på Askö

Så i november var jag på ännu en fältkurs. Det känns som det enda jag skrivit om i år, men det har blivit väldigt många veckor i fält. I våras var jag i Fiskebäckskil i tre veckor i sträck och nu i höst har jag hunnit med både västkusten igen, Åland och så den här gången Askö som ligger i skärgården utanför Trosa.
Såhär kan en fältstation se ut. Det stora röda huset har labb på nedervåningen och så bor man på övervåningen. För första gången på en fältkurs så fick jag ett helt eget rum! Väldigt skönt faktiskt att inte behöva dela med människor man knappt känner. Det är en grej att bo med mina gamla klasskompisar som jag gick med i tre år, men på den här kursen hade jag knappt pratat med någon innan vi åkte på fältresa.
Syftet med den här fältresan var att studera zooplankton och hur mängden och artkompositionen varierar med olika variabler som t.ex. djup, syrekoncentration, temperatur etc. Så de första dagarna var vi ute med båten och gjorde provtagningar för att samla in plankton på förmiddagarna. På eftermiddagarna satt vi inne på labbet och tittade i mikroskop för att räkna hur många plankton vi hade av varje art. Det är inte de lättaste djuren att artbestämma kan jag tala om. De som vi främst samlade in är copepoder, vilket är små små små kräftdjur, och på dessa ska vi då se olika karaktärer för att artbestämma dem. Det tog ett tag, men till slut så började man kunna urskilja olika saker som skiljde dem åt.
Även om novembervädret inte visade sig från sin bästa sida och det var ganska vågigt från och till så var båtturerna bäst, och vi såg totalt fem stycken havsörnar! Men fasen vad svårt det är att fotografera fåglar mot himlen, jag är typ jättenöjd att jag lyckades få något mer än bara silhuetten av fågeln här. Om någon har bra tips på inställningar för att undvika svart fågel mot blå himmel-fenoment så snälla dela med er!
Bästa havsörns-momentet var dock när jag inte hade kameran med mig. Vi hade precis ätit frukost i matsalsbyggnaden och solen hade det där gyllene ljuset som den har nu vid soluppgången och solnedgången. Då kom en havsörn flygande precis över trädtopparna, och ljuset föll så himla fint på fjädrarna. Bästa synen. Tänk att havsörnarna nästan blev utrotade i Sverige på 70-talet? Och nu finns det massor av dem igen. Det är ett av de mest lyckade exemplena på hur man fått en art att återetablera sig! En av de viktiga åtgärderna som gjorde det så lyckat var att man stödutfodrade örnarna på vintrarna då det är svårare för dem att hitta mat själva. Detta hjälpte främst de unga örnarna som inte var lika erfarna jägare ännu om jag inte minns helt fel, vilket ledde till högre överlevnad och också fortplantning våren därpå.
Det finns inget bättre än att vara ute på havet alltså. Och kolla vilket gulligt litet hus vi åkte förbi i skärgården, tänk att ha en sådan sommarstuga. Föreställer mig att det skulle vara en perfekt plats att åka ut till och bara vara. Att stå ute på klipporna med ett stativ och måla, hur underbart vore inte det?
Det märktes i alla fall att det var november, för vattnet hade redan börjat frysa. Så knäppt att Östersjön fryser till is. Okej, det hör väl till ovanligheterna att hela Östersjön fryser, men bottenviken längst upp brukar vara istäckt och en del vatten nära kusten har jag förstått, typ skärgården. Ok, inte mitt expertområde. Fint var det i alla fall!
Och ön var fin! Nu hade jag inte så mycket tid över, för vi jobbade till 21-22 på kvällen med statistik, men en lunch tog jag en snabb liten fotopromenad! Om jag åker tillbaka hit så måste jag ta mig tid att utforska naturen omkring lite mer, för det är en ganska stor ö. Men en sak är säker, jag måste någon gång i livet ha ett hus nära havet alltså.
En annan fin grej var att jag såg så sjukt många svanar, har aldrig sett så många på så kort tid. Det verkar som de alla samlas i Trosas skärgård i november och har ett stort möte eller något. De här två individerna hamnade på bild i alla fall. Den här sista bilden och första är mina favoriter från den här resan. Vad jag är sugen på att fota mer natur nu. I helgen tänkte jag försöka ge mig ut och fotografera en lappuggla och en slaguggla som tydligen har hängt i naturreservatet utanför vårt hus i en månad!!! Det vore så jäkla häftigt att se och ännu häftigare att lyckas få en bra bild på, har aldrig lyckats se en vild uggla någon gång ens. Stay tuned för att höra hur det går med uggelspaningarna!
Äventyr, Fotografering

Fältkurs del 2 – Åland

Här kommer del 2 från mina fältkurser i akvatisk ekologi! Vi fick en ledig helg innan det bar av till nästa destination för att ta vattenprover, nämligen Åland. Jag har bara varit där en gång tidigare med min moster när jag var kanske 10 år då vi åkte till Mariehamn över dagen. Fältstationen låg ungefär i mitten av Åland på en del som heter Husö.
Vi bodde i ett helt fantastiskt hus från 1912 som Sigrid Maria Granfelt lät bygga. Sigrid var en naturintresserad konstnär som också sysslade med växtodling och olika typer av hemslöjdsverksamhet. När hon dog 1940 upplät hon huset till Åbo Akademi med önskan om att det skulle användas som stöd för botanikstudier, och idag är det en biologisk fältstation där både forskare är verksamma och studenter kommer för fältstudier.
Det var ett så otroligt vackert hus, och det kändes lite som att vara hemma hos Underbara Clara med alla vackra tapeter och gamla möbler. Är det förresten någon som vet vad växten på den sista bilden heter? Jag tyckte den var så fin och snodde med mig en liten stickling hem men den dog i princip direkt tyvärr. Men jag skulle hemskt gärna vilja ha en sådan!
Första morgonen hade det tydligen varit tjock dimma men när vi väl gick ut så hade solen gått upp och det var bara dagg kvar. Jag ställde min klocka svintidigt varje morgon därefter för att kunna gå ut tidigt och fotografera i dimma, men den kom aldrig tillbaka :'(
Anledningen till att vi var på Åland var för att undersöka en sjö med dålig vattenkvalitet som myndigheterna inte riktigt visste vad de skulle göra med. Så vår uppgift var att ta reda på orsaken till att det såg ut som det gjorde. På de djupaste ställena i sjön var botten i princip helt syrefri, vilket inte är bra alls. Det i kombination med att botten är rik på sulfat gör att det bildas järnsulfid, en svart fällning som gör att bottenvattnet ser ut som kaffesump. Sulfaten kan också omvandlas till vätesulfid, som är en jättegiftig gas, vid syrefria förhållanden så det är ett väldigt viktigt problem att ta itu med.
Från ytan ser det däremot väldigt fint ut, även om sjön är övergödd och siktdjupet inte är särskilt bra. Det var en alldeles strålande dag att ta prover på, jämfört med hur det såg ut när vi var på västkusten. Vi såg och hörde en del korpar och kanske kanske såg vi en mindre skrikörn som tydligen förekommer på Åland. Det kom en örn flygandes som var jagad av en korp, och förmodligen så var det väl en havsörn men den hade inte de vita stjärtfjädrarna och hade ljusa fläckar undertill på vingarna. Det skulle ju kunna vara en ungfågel som inte fått den vita stjärten än, men det vore ju betydligt häftigare om det var en skrikörn. Men det blir inget kryss på den eftersom jag inte vet säkert vad det var för örn.
Jag kunde dock identifiera en trollslända (eller fan, jag har glömt hur man ser skillnad på en flickslända och en trollslända, men vi kan med säkerhet säga att det är en slända i alla fall!), hägrar och en ko.
Den sista kvällen när alla prover var tagna och vi blivit intervjuade av två åländska tidningar så for vi ut på en kvällskajaktur i solnedgången. Det var så jäkla fint! Jag vet verkligen inget bättre än att vara ute på vattnet, oavsett vilken typ av farkost det gäller, men kajak är ett himla fint sätt att uppleva vatten på. Jag har inte paddlat sedan 2010 eller 2011 tror jag då jag och en kollega paddlade runt hela Djurgården, men det kommer inte dröja så många år till nästa gång kan jag lova!
Fått lite dille på det här med att göra GIFs nu, det är så roligt!
När vi kom i land igen hade solen gått ner helt och månen lyste såhär fint över vattnet. Så mycket trevligare vistelse än västkusten i spöregn och ett perfekt avslut på trippen. Så jäkla skönt det var att komma hem igen efter två veckors flängande. Jag åker faktiskt på en fältkurs igen (!!!) imorgon med min nya kurs, den här gången bär det av till Askö som ligger i skärgården utanför Trosa.
Fotografering

Blåsig höstpromenad i GIFS

En solig men blåsig oktober dag tog jag kameran och E under armen för en promenad. Några av bilderna från dagen finns i det här inlägget, men jag filmade också små snuttar som jag egentligen tänkte klippa ihop till en film, men jag tyckte inte att det blev så bra så jag lärde mig att göra GIF-bilder och visar dem i den formen istället!
Det var som sagt väldigt blåsigt, och särskilt uppe på Kung Björns hög dit vi gick. Jag är övertygad om att det blåser mer i Uppsala än åtminstone Väsby där jag är uppväxt, men kanske hela Stockholm? Och det är alltid motvind vilket håll man än cyklar. En gång så cyklade jag en raksträcka i motvind, hämtade en grej på 30 sek och vände samma väg tillbaka och inom de 30 sekunderna hade vinden vänt riktning så att jag hade motvind på vägen hem också. Helt otroligt.
Glatt grimaserande biolog i nya fältbyxor och glasögon för att kunna se fåglar bättre. Jag använder egentligen bara mina glasögon i skolan för att kunna se föreläsningen, när jag kollar på TV eller om jag vill se fåglar när jag är ute. Jag är lite, lite närsynt nämligen.
Men det enda vi såg var ett gäng gräsänder som simmade omkring i Hågaån. Oklart vad för simritual de sysslar med eller om de bara är i luven på varandra. Jag har förresten tidigare skrivit ett inlägg i min bloggserie månadens biologifakta (som har fått vila de senaste månaderna pga tidsbrist) skrivit om gräsänder och våldtäkt, väldigt intressant om jag får säga det själv. Och horribelt.
 Det var den promenaden i rörlig form. Nu finns det knappt ett endaste löv kvar på träden här vilket gör mig lite ledsen. Men jag försöker trösta mig själv med att om bara en månad ungefär så är det den mörkaste dagen på året och sen blir det ljusare igen! Innan det blir ljusare är det dessutom flera roligare saker som händer!
Äventyr, Fotografering

Fältkurs del 1 – Västkusten och Strömstad

Det har varit så himla hektiskt i skolan nu ett tag så jag känner att jag ligger jättemycket efter i ungefär allting. Men jag tänkte att vi ska kika lite på några bilder från när jag var på den första fältresan med den här terminen. Jag har alltså läst akvatisk ekologi, min första masterkurs och första kurs på Stockholms Universitet, och i den har det ingått ganska mycket praktiskt arbete som vi delvis gjorde på västkusten. Vi bodde på Lovén center på Tjärnö, som är en forskningsstation som tillhör Göteborgs universitet men som SU också använder.
Det spöregnade i princip hela veckan vi var där, samtliga de här bilderna är tagna under ett av de sällsynta uppehållen, men visst anar man i färgskalan att det var väldigt grått och trist väder. Som tur var så hade vi provtagningar i bara två dagar, resterande satt vi inomhus och sammanställde data och arbetade med rapporten. Vilket vi förvisso lika gärna kunde ha gjort hemifrån, jag förstår inte varför man åker på fältkurs i nästan en vecka för att sedan bara ha fältmoment i två dagar. Okej om vi skulle ha varit klara och ha redovisat där på plats, men så var inte fallet, deadline var drygt en månad senare. Nog för att det brukar vara trevligt att åka på fältkurs ändå men det blev så himla mycket dötid och alla bara väntade på att få åka hem, så det var lite trist.
Fältstationen är väldigt fin ändå och väldigt lyxig jämför med hur vi har bott på fältkurser med Uppsala Universitet. Då har vi lagat mat själva och bildat matlag i små grupper, här finns anställd personal som lagar mat och en stor matsal. Det fanns tillräckligt med utrymme för att kunna få ett eget rum, det fanns ett gym, pingisbord etc. Lyx! Vädret var dock inte så inbjudande till promenader, så det hade varit trevligt att se omgivingarna lite mer, men det får bli nästa gång.
Den ena av våra provtagningar gjorde vi mitt i Strömstad i Strömsån som flyter genom staden ut till havet. Medans ett gäng åkte ut med båten för att ta de sista proverna så passade jag på att fota lite fåglar. Den här unga truten bland annat, svårt att säga vilken typ av trut det är när det är en ungfågel. Den var lite för liten för att vara en havstrut, så jag skulle gissa på en gråtrut enbart baserat på att de enligt min lärare är vanligare  i området än silltrutar.
Förutom den unga truten så var det säkert 50 gråsparvar som hängde omkring. Och det var de bilderna jag tog när det inte öste ner på västkusten! Nästa fältresa gick till Åland som hade betydligt bättre väder, men de bilderna tar vi en annan gång!