Biologi, Växter & odling

Namngivning av växter (och allt annat levande!)


Många har säkert koll på det här, men eftersom jag då och då ser förvirring kring växters namn i olika växtgrupper på Facebook så tänkte jag att det kan vara av intresse att gå in lite djupare på hur artnamn är uppbyggda. Om vi börjar från början så har växter två sorters namn, ett trivialnamn och ett vetenskapligt namn. Om vi tar elefantöra som exempel så är elefantöra trivialnamnet, och Pilea Peperomioides det vetenskapliga namnet.

Det här inlägget handlar då om de vetenskapliga namnen, dvs de latinska. Eftersom de latinska namnen också används ganska flitigt i vardagligt tal så kändes det ändå relevant att gå igenom hur de är uppbyggda. Trivialnamnen finns det ingen riktigt systematik kring, och samma växt kan ha massa olika namn över världen, men även inom samma språk som t.ex. mjölke/mjölkört/rallaros som alla är samma växt. De latinska namnen är däremot detsamma världen över så att man ska veta att man talar om samma art, och de är uppbyggda enligt ett särskilt system.



Okej, så de vetenskapliga namnen är uppbyggda så att en art alltid benämns med ett släktnamn och ett artnamn. Om vi fortsätter med elefantörat som exempel så är Pilea då släktnamnet och Peperomioides själva artnamnet. Inom Pilea finns 20-30 olika arter som inte alls behöver vara särskilt lika elefantöra till utseendet.



Men växter inom samma släkte kan såklart vara väldigt lika med. På bilden här ovan ser ni två av mina kaktusar, som båda hör till släktet Opuntia. Ofta när man frågar då vilken art en växt är så säger folk bara släktnamnet (alltså jag gör det här också hela tiden), vilket såklart inte är fel. Det är ju mycket riktigt en Opuntia. Men om man ska vara mer exakt så är den lilla till höger en Opuntia microdasys och den stora vet jag faktiskt inte artnamnet på! Man ser ju att de här uppenbart är släkt med varandra, men också att de ändå är olika arter.



Förutom släkt- och artnamn så är växter indelade i familjer, som är indelade i ordningar, som är indelade i klass, som är indelade i division, som är indelade i rike som till sist är indelade i domän (se bild ovan för en lättare överblick!). Och då är det här ändå en förenkling. Ni hör ju, vad mycket det är. Men de man oftast pratar om är ordning, familj och så släkte och art. Och oftast bara släkte och art! Så om vi igen tar elefantörat så är den i rosordningen (Rosales), i familjen nässelväxter (Urticaceae), i släktet Pilea och arten Peperomioides. Det här systemet att namnge arter är det som Linné kom på och som idag används världen över! Det gäller dessutom inte bara för växter, utan djur och andra organismer med! Det kan tyckas krångligt vid första anblick (eller fortfarande lite rörigt ibland även ett par år in i biologistudier!) men det är ändå ganska logiskt, tycker jag.


Så om någon säger att Pilea är deras favoritväxt så menar de förmodligen elefantöra, men det personen egentligen säger är att den gillar släktet Pilea som då är över 20 olika växter. Det kan ju vara lite kul att veta. Hoppas ni blev lite klokare, annars är det bara att fråga i kommentarerna!


Previous Post Next Post

You Might Also Like

No Comments

  • Reply Jenny 2 november, 2016 at 19:58

    Vilket himla bra inlägg! Det är så häftigt ändå med uppdelningarna och att det är ett sorts världsspråk.

    • Reply Mikaela 11 november, 2016 at 23:05

      Tack! Ja, men eller hur! Systematik låter tråkigt, men kan egentligen vara ganska spännande! Tex hur man definierar vad som är olika arter och inte, nu och förr i tiden är också intressant! Men jag sysslar nog ändå hellre med ekologi än systematik 🙂

  • Reply Alicia 3 november, 2016 at 16:48

    Så bra inlägg, Mikaela!! Älskar när du förenar nytta och nöje :D:D:D:D

  • Reply Christin 6 november, 2016 at 08:20

    Vill så jäkla gärna bli bättre på sån här!!!! Men är så jäkla, jäkla dålig på namn men brukar googla mig svettig för att få det rätt när jag skriver om det. Superinlägg!

    • Reply Mikaela 11 november, 2016 at 23:05

      Tack tack! Namn är svårt, det brukar ta mig ett tag innan det sitter på riktigt också. Mitt minne är bra på kort sikt, men sen glömmer jag 🙂

  • Reply Wilda 6 november, 2016 at 12:49

    Så himla bra inlägg och informativt enkelt! Verkligen väl förklarat. Du är så fantastisk på att göra den här typen av inlägg intressanta – jag anar att du verkligen brinner för frågan och det smittar även över till mig 😀

  • Reply Anonym 6 november, 2016 at 19:24

    Men gud vad spännande, hade ingen koll alls! Kul att lära sig något nytt 🙂
    Jag har precis startat upp min blogg och det vore så kul om du ville kika in och lämna en kommentar vad du tycker! Hoppas din dag varit bra, kramar!

  • Reply Jessica 14 november, 2016 at 17:10

    Så spännande Mikaela!!!

  • Leave a Reply